Nathalie Björkman

Kom hem för en stund sedan från Tässan. Har sovit där sedan igår då vi va hos Johan och hade myskväll, typ. Trevligt trevligt och oj vad jag skratta! Tårarna spruta! Det är så himla härligt att skratta när man nästan kiknar. Eller håller ni inte med? Just då när jag va igång som mest lyssnade jag på mig själv när jag skratta och kom på att gud va jag låter lik min mamma. Aldrig hört det förr. Va hemskt! Haha. Tack Per för att du stod för underhållningen, det va riktigt roligt!

Igår när jag övningskörde med pappa gick det sådär. Pappa fick ryck på mig när jag körde ut från våran grusväg ut på stora vägen utan att ha riktigt koll på sakerna.. Utan att veta om det kom någon bil eller ej. Det gick så himla fort och jag hann inte tänka vad jag skulle göra så det bara skedde. Sen var det utskällning resten av resan. "Tror du att jag tycker det här är roligt eller? Jag sitter inte här och riskerar mitt liv. Jag har bara ett liv!" Blaablaabla! Jag vet la det och det va inte meningen. Det ska inte hända igen. Även fast pappa ska försöka vara så allvarlig som möjligt och visst, det lyckas han med emellanåt. Men ändå så sitter han där och småskrattar ibland. Förstår ni va jobbigt? Ena stunden allvarlig och sedan ena stunden småflinar han... Så jag och pappa hade världens fight i bilen. Men i slutet av bilresan så hade det lugnat ner sig och då gick körningen så mycket bättre. När vi kom hem sen så kom mamma ut och fråga hur det hade gått osv. Och mamma bara flina. Så typiskt mig och pappa att bråka.

När vi stod där och prata såg jag att mamma såg ovanligt sugen ut. Ungefär som att hon ville ut och testa att övningsköra med mig. Och jag tog tillfället i akt och fråga.. Och visst ville hon det! :D Så vi begav oss ut och körde. Fick testa dragningsläget i backar. Starta i nedförsbackar och dessutom lärde hon mig att växla bättre. Gick hur bra som helst, så nu kan jag växla riktigt bra. Lärt mig att växla snabbare så nu känner jag mig nästan som ett litet proffs ;) Så stolt över mig själv! Det va verkligen så himla skönt att köra med mamma för hon va hela tiden lugn. Inga utskällningar över mina misstag och hon lät mig skratta, till och med hon själv fick några goa skratt. Men det är så det ska va tycker jag. För vem är proffs på något man aldrig har gjort? That´s the question.