Nathalie Björkman

Det är visst dags att inse. Jag är ingen miljonär som jag så högt önskar att jag egentligen var. Varför handlar allt om pengar? Okej, kanske inte just allt. Men mycket. Eller man blir iallafall mer begränsad utan pengar, utan de gröna sedlarna. Varför kunde inte pengar växa på träd så jag kunde odla ett eget här hemma? Så lycklig jag skulle bli. Många säger att pengar inte är allt, det är det inte, men väldigt ofta står det i avgöran av vad man kan göra och inte. Vad du kan uppleva, vad du kan spendera osv. Att komma ner på jorden hade kanske inte varit helt fel för min egen del. I alla år har jag vilat mycket på mina föräldrars axlar och deras ekonomi. Aldrig riktigt stått stadigt nog på mina egna ben. Det är uppenbarligen dags att göra det nu, så här efter studenten och nu när man börjat arbeta på riktigt. Det finns inget kanske utan bara ett måste. Om jag ändå kunde luta mig mot mina föräldrar hela livet ut, då hade allt varit så simpelt. Fast, vill jag ha det simpelt? För när jag tänker efter vill jag nog inte det. Livet är inte alltid lätt, nej det är inte lätt när det är svårt och det är inte svårt när det är lätt. Relativt logiskt. Jag vill inte glida igenom livet på ett bananskal. Dock hade det varit mycket enklare så, men vem fan vill ha allt serverat på ett silver fat? Ingen tackar nog nej till det i första taget, men tillslut så tror jag att man tröttnar och vill göra något man måste kämpa för. Få visa att man faktiskt kan göra någonting, att man är duglig, få visa att man har kapacitet.

Så återigen säger jag att jag så gärna skulle vilja vara miljonär, men jag får bita i det sura äpplet och inse faktum, jag är INTE miljonär. Jag tror man kan köpa sig till lycka. Tänk så många möjligheter pengar öppnar. Jag skulle kunna åka jorden runt, köpa mig upplevelser som skulle göra mig glad, få mig att skratta, vilket jag skulle säga resulterar i lycka. Men nu har jag som sagt inte den möjlighet att köpa mig dessa upplevelser. Jag får istället SKAPA mig lycka. Det är det enda jag har råd med för tillfället. Och det är dags att börja med det idag.

Jag blir så tom på ord när jag ibland inser vissa saker som jag tidigare sett så självklara. Jag och min kära vän
kanske inte kan åka på våra "dröm-planerade" resor så som Austalien eller en bartenderutbildning nere i Marabella. Visst, jag jobbar, jag får min lön men den räcker inte till allt jag vill göra. Så som nu när jag betalar tillbaka pengar till mamma som jag lånat för min nya kamera jag köpte i maj. Jag ångrar ingenting, men det är nu som jag inser att jag inte är gjord av pengar, som sagt. Nu vore Norge ett bra alternativ. Kanske borde satsa på att få arbete där och börja tjäna lite mer pengar för att senare kunna göra mina äventyr.

Nu ligger jag och planerar en sista minuten resa till något varmt land. För det är det enda jag kan ha råd med. Utomlands vill jag, få lite färg, ha lite kul och bara leva livet för en vecka utan alla bekymmer. Det känns som att det bara är jag som inte varit utomlands och haft en riktig partyvecka med mina vänner, före eller efter studenten. Så jag SKA banne i mig utomlands i höst! Eller ja, detta är min önskan. Vi får väll se vad som kommer bli verklighet...


Oj, vad rörigt det blev. Hoppas jag fick fram min poäng.

Nathalie vill ha:

En Macbook - jag behöver en egen dator

En iphone - vill ha en mer utökad mobil

Australien/bartenderutbildning - resa

Allt detta kan jag stryka för tillfället! Suck..