Ingenting framkallar ångest?
Jag orkar inte ha ångest för ingenting.
Ni som känner mig vet att jag kan vara rätt bra på att tänka och fundera ibland, och jo, nu är jag här igen. Fan så jobbigt, och tröttsamt. Man hamnar i någon sorts håla, ett tomrum, ett svart hål där ingen glädje kan nå dig. Ångest kan komma SÅ fort!... av ingenting egentligen. Fast för stunden är det ett jätteproblem, och just nu är det inte ingenting för mig. Igår var en dag av härligheter och kickar, jag mådde kanon! Men sen på kvällen när jag skulle lägga mig kom denna ångest och den har suttit i så ihärdigt hela dan'. Jag har ioförsig kanske inte heller försökt släppa den, jag kan inte, även fast jag vill. Men det är något med denna ångesten som gör att jag inte bara kan släppa den, jag måste ta itu med den först! Vet inte riktigt hur, men jag kommer nog på något.
Just för tillfället vore det enda bästa att radera allt, OBS för tillfället sa jag, men det tänker jag inte göra för man kan inte springa iväg från sina problem, dem hittar dig tillslut. You can run, but you can't hide.
Du blir inte starkare av att försöka fly eller putta något åt sidan. Ta tag i problemet och lös det, sen kan du gå vidare med huvudet högt och hedern i behåll!
Imorgon susar jag, mamma och pappa ner till Varberg för att ligga på stranden! Hur gött é inte det?! För andra gången i sommar så ska jag ligga på stranden och bli brun, förhoppningsvis. Kanske ett första dopp i det blå i år är inte helt omöjligt...
Ni som känner mig vet att jag kan vara rätt bra på att tänka och fundera ibland, och jo, nu är jag här igen. Fan så jobbigt, och tröttsamt. Man hamnar i någon sorts håla, ett tomrum, ett svart hål där ingen glädje kan nå dig. Ångest kan komma SÅ fort!... av ingenting egentligen. Fast för stunden är det ett jätteproblem, och just nu är det inte ingenting för mig. Igår var en dag av härligheter och kickar, jag mådde kanon! Men sen på kvällen när jag skulle lägga mig kom denna ångest och den har suttit i så ihärdigt hela dan'. Jag har ioförsig kanske inte heller försökt släppa den, jag kan inte, även fast jag vill. Men det är något med denna ångesten som gör att jag inte bara kan släppa den, jag måste ta itu med den först! Vet inte riktigt hur, men jag kommer nog på något.
Just för tillfället vore det enda bästa att radera allt, OBS för tillfället sa jag, men det tänker jag inte göra för man kan inte springa iväg från sina problem, dem hittar dig tillslut. You can run, but you can't hide.
Du blir inte starkare av att försöka fly eller putta något åt sidan. Ta tag i problemet och lös det, sen kan du gå vidare med huvudet högt och hedern i behåll!
Imorgon susar jag, mamma och pappa ner till Varberg för att ligga på stranden! Hur gött é inte det?! För andra gången i sommar så ska jag ligga på stranden och bli brun, förhoppningsvis. Kanske ett första dopp i det blå i år är inte helt omöjligt...
Therese & jag 9/7-2010
En bild av glädje fick pigga upp detta trista inlägg, enjoy.
Kommentarer
Postat av: mikaela
du vet väl att jag finns närsomhelst på dygnet om du vill prata hjärtat?
saknar dig jättemycket. <3
Trackback
